Kort historia
(Ur rapport, Korrö fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse, Länsstyrelsen i Kronobergs Län 2015:08)
Medeltid
16/1700-tal
Korrö småindustrisamhälle har successivt vuxit fram ur den forna skattejorden “Corra”. Korrö ingår i Linneryds socken och tillhörde Konga härad. Gården/byn har nära koppling till Ronnebyåns strömmande vatten. Redan på 1400-talet fanns en kvarnanläggning som ägdes av Växjö domkyrka på denna plats i Ronnebyån. Jämsides därmed förekom under 1600-talet sannolikt vapentillverkning med hjälp av en vattendriven hammarsmedja. Under 1740-talet sammanlades skattehemmanet med kvarnen genom köp. Detta medförde att verksamheten utökades till två kvarnar 1782.
En annan viktig förutsättning är landsvägen mellan Växjö-Karlskrona som löpte genom byn. Under 17/1800-talet låg Korrö nära vägskälet mellan landsvägen (nuvarande 122) och en byväg som löpte längs med åssträckningen mot söder ut belägna byar.
Korrö utmärkt på generalstabskartan från 1800-talets slut.
1800-talet – Korrös storhetstid
1800-talet och framförallt seklets andra hälft kom att bli Korrös storhetstid. Omkring 1820 uppfördes huvudbyggnaden på ön i ån, och vid seklets mitt tillkom mangårdsbyggnaderna såväl öster som väster därom. De senare uppfördes som bostäder åt färgerifabrikören Widman och garverifaktorn Bredenberg vilka lokaliserade sina verksamheter till Korrö under 1840-talet. Vid samma tidpunkt uppfördes en såg som tillhandahöll sågade trävaror till ett stort omland. Förutom kvarn, såg, garveri och färgeri fanns i Korrö periodvis även skomakare, smed och gelbgjutare.
Under 1830-talet anläggs en brunnsverksamhet på Korrös egendom, ca 1 km söder om Korrö gård, öster om landsvägen. Vid brunnen fanns bl.a. en huvudbyggnad, fyra badrum och en brunnshall, allt omgivet av en anlagd trädgård. Badgästerna inkvarterades ofta i flyglarna på Korrö gård. Husen revs år 1914.
På 1860-talet omnämns att ”Korred” består av ¼ mantal innehållande en kvarn med tre stenar, ett grynverk, lädergarveri och ett färgeri. Bland befolkningen fanns bland annat hushållerska, arbetare, piga, mjölnare.
1900-talet
Korrö övergår till stiftelse
Nybyggnationer
Under 1800-talets sista decennier sker en kraftig befolkningsökning och det bor ca 10 olika hushåll på Korrö. Under 1800-talets andra hälft tillkommer sannolikt torpen Dufvelund, Ribban, Olsborg, Carlsberg som omnämns i mantalslängderna kring år 1880 och framåt.
Under 1900-talets första hälft byggs landsvägen mellan Växjö och Karlskrona om. Vägsträckningen som tidigare hade gått över ån och genom Korrös industrimiljö fick nu en kringfart väster om Ronnebyån, tvärs över Korrös odlingslandskap. Gården och industrimiljöns anknytning till den betydelsefulla kommunikationsstrukturen mellan Småland och Blekingekusten var därför försämrad.
Under tidigt 1900-tal vet vi att Korrö ägdes av Konga AB, Djupafors fabriksaktiebolag samt Kockums järnverksaktiebolag. Bolagen ägde ett flertal industriella verksamheter längsmed Ronnebyån.
Under 1920-talet övergavs Korrö egendom och gården donerades till en stiftelse. Under 1940/50-talet startades ett vandrarhem i Korrös mangårdsbyggnad. Under denna tid gjordes ett flertal ändringar i miljön, turbinen och dammbyggnaden togs bort på 1940-talet. Dä läggs också sågverksamheten ner och fallet i ån stängs av med betongfundament.
Vid mitten av 1900-talet styckas tomter av i Korrös odlingslandskap väster om Brovägen. Fastigheterna består av enklare fritidshus och är belägna på f.d. åkrar tillhörande Korrö. Under 1900-talet tillkommer även en bostadsbyggnad bakom herrgården som är kopplad till vandrarhemmets turismverksamhet.
Under 1980/90-talet byggdes ett bostadshus öster om Korrö intill den f.d. landsvägen. Senare under 2000-talet byggdes den f.d. barkladan till med en restaurangdel som idag lockar lunch och konferensgäster till Korrö.
Kartmatris
